Rapporter

Kartläggning av mobiltäckningen i Stockholms läns skärgård

Länsstyrelsen har kartlagt mobiltäckningen i fem skärgårdskommuner i länet. Projektet har genomförts i samverkan med landstingets trafikförvaltning, berörda kommuner, lokala fiberföreningar, intresseorganisationer och yrkestrafik. Kartläggningen är en ögonblicksbild över mobiltäckningen under år 2017. Kartläggningen syftar till att dels vägleda boende och företag i sitt operatörsval, dels skapa en överblicksbild för Länsstyrelsens uppdrag att främja bredbandsutbyggnaden i hela länet.

Skärgårdsfakta – Grafiska kartor 2018

Tillsammans med aktörer  på lokal, regional och nationell nivå bidrar Länsstyrelsen till att tydliggöra och
utveckla de frågor som är centrala för lokal och regional attraktivitet. Länsstyrelsen vill skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i
länet och erbjudas god servicenivå inom rimliga avstånd. I Stockholms skärgård finns omkring 30 000 öar, varav cirka 200 är bebodda. En fullvärdig service kan inte förväntas bli etablerad på alla öar med fast befolkning.
Landstinget har pekat ut kärnöar som uppskattas kunna erbjuda en grundläggande samhällsservice och infrastruktur, som allmän båttrafik året runt. Möjligheter till utveckling ska ges till företag, verksamheter och bebyggelsestruktur. Utpekade kärnöar är Arholma, Tjockö, Ramsö, Gällnö, Runmarö, Nämdö, Svartsö, Ingmarsö, Möja, Sandhamn, Ornö och Utö. Länsstyrelsen har valt att komplettera kärnöarna med Yxlan, Blidö och Ljusterö, som benämns skärgårdssamhällen. Den 12 juni 2018 beslutade landstinget om en ny regional utvecklingsplan, RUFS 2050, där även Gräskö  och Landsort utpekas som kärnöar. Statistiken i Skärgårdsfakta 2018 bygger på tidigare uppgifter och omfattar därmed inte Gräskö och Landsort. Skärgården har speciella förutsättningar, transporter i skärgården måste ske med färja eller båt. Generella kriterier och metoder för att mäta tillgång till service utgårfrån vägförbindelse. Båtresor i skärgården är mer tidskrävande och innebär vanligen högre kostnader. Förhållandena blir naturligtvis särskilt svåra under vintern. Dessa kartor har till syfte att tydliggöra samt geografiskt visualisera en del av skärgårdens förutsättningar.

Morgondagens skärgårdsbo

Invånarantalet har minskat drastiskt i de områden som ingår i Nordiska skärgårdssamarbetet (NSS) det vill säga södra Finland, Ålands skärgårdskommuner och längs svenska kusten från Uppsala till och med Östergötland. Orsakerna till befolkningsminskningen är flera och hänger samman med varandra på ett inte helt lättbegripligt sätt. För kommuner som vill att deras skärgårdssamhälle ska vara en attraktiv bostadsort är det viktigt att få reda på vilka faktiska orsaker ligger bakom människors val, vare sig det är att flytta till, att bo kvar eller att flytta bort från skärgården. Hur bedömer man skärgårdens för- och nackdelar? NSS har låtit forskare ta fram en rapport som ger en bild över vilka personer (ålder, yrke) som har förutsättningar att bo i skärgården och vilka faktorer som spelar in. Vi blickar framåt och förser skärgårdskommunerna med fakta och argument. Vad kan man marknadsföra tydligare? Vilka fördelar uppfattar
människor att skärgården har att erbjuda som bostadsort? Vad är unga och kommande generationer mest beroende av, för att leva och bo i skärgården? Livet har förenklats betydligt de senaste årtiondena: tillgång till elektricitet, många öar har bredband, tillgängligheten har i allmänhet förbättrats. Invånare kan pendla och diversiteten av yrken har ökats, man är inte längre beroende
av primärproduktion. Men skärgårdarnas särstruktur är även beroende av att beslutsfattare och tjänstemän har insikt i skärgårdsfrågor och skapar kontinuitet i den offentliga servicen, vilket innebär trygghet för de boende.

Kartläggning av landsbygden i Nynäshamns kommun – Utredningsrapport

Kommunstyrelsen i Nynäshamn beslutade att inrätta ett landsbygdsutskott inför 2015. Landsbygdsutskottets uppdrag är att ta fram ett landsbygdsprogram för kommunen. Inför programmet har en kartläggning av landsbygden beställts av utskottet. Kartläggningens fokus ligger på områdena utanför tätorterna Nynäshamn och Ösmo och är särskilt inriktad på kommunens och andra myndigheters närvaro och arbete på landsbygden. Tyngdpunkten ligger även på arbetsmarknad och näringsliv.

Skärgårdens utveckling – del 9 i Värmdö kommuns Översiktsplan för 2012-2030

Detta är en del av Värmdö kommuns Översiktsplan för 2012-2013. I del 9 i översiktsplanen, Utveckling i skärgården, beskrivs hur kommunen kan skapa en levande skärgård på de större öarna och några öområden. Beskrivningarna som görs i avsnittet har förankrats bland föreningar med boende i skärgården i samband med utredningen om kustplanefrågor.

En historisk tillbakablick över odling och mat i skärgården

Detta är en powerpoint-presentation gjord av Marcus Lepola, museiforskare för Skärgårdscentret Korpoström 2.6.2017. Presentationen ger en historisk tillbakablick över odling och mat i skärgården med fokus på Åbolands skärgård.

Skärgårdens utveckling i siffror: Rapport 2016:01

Stockholms läns landsting spelar en viktig roll i skärgårdens utveckling, från en fungerande kollektivtrafik till en tillgänglig vård. För att fullgöra landstingets uppdrag i skärgården krävs god
kännedom om skärgårdens utveckling. En grund för landstingets politik och insatser i skärgårdsområdet är det skärgårdspolitiska program som landstingsfullmäktige antog
2010. Den uppföljning av programmet som genomfördes år 2012 och 2014 konstaterade att det saknades en aktuell bild av utvecklingstrender i skärgårdsområdet och att det finns ett behov av att uppdatera statistiken över befolkningsutveckling, sysselsättning, inkomster, utbildningsnivå samt viss besöksstatistik. Det är grunden till att denna sammanställning av statistik över befolkning, sysselsättning, inkomster, utbildningsnivå samt viss besöksstatistik har tagits fram.

Skärgårdsfakta – Grafiska kartor 2017

Stockholm ska bli världens bästa region att vistas, verka och växa i. Det uppnås genom att människor, företag, kommuner och regioner skapar attraktiva miljöer och formar sin framtid utifrån sina unika förutsättningar. Tillsammans med aktörer på lokal, regional och nationell nivå bidrar Länsstyrelsen till att tydliggöra och utveckla de frågor som är centrala för lokal och regional attraktivitet. Länsstyrelsen vill skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå inom rimliga avstånd. I Stockholms skärgård finns omkring 30 000 öar, varav cirka 200 är bebodda. En fullvärdig service kan inte förväntas bli etablerad på alla öar med fast befolkning. Landstinget har pekat ut kärnöar som uppskattas kunna erbjuda en grundläggande samhällsservice och infrastruktur, som allmän båttrafik året runt. Möjligheter till utveckling ska ges till företag, verksamheter och bebyggelsestruktur. Utpekade kärnöar är Arholma, Tjockö, Ramsö, Gällnö, Runmarö, Nämdö, Svartsö, Ingmarsö, Möja, Sandhamn, Ornö och Utö. Länsstyrelsen har valt att komplettera kärnöarna med Yxlan, Blidö och Ljusterö, som benämns skärgårdssamhällen. Skärgården har speciella förutsättningar, transporter i skärgården måste ske med färja eller båt. Generella kriterier och metoder för att mäta tillgång till service utgår från vägförbindelse. Båtresor i skärgården är mer tidskrävande och innebär vanligen högre kostnader. Förhållandena blir naturligtvis särskilt svåra under vintern. Dessa kartor har till syfte att tydliggöra samt geografiskt visualisera en del av skärgårdens förutsättningar.

Skärgårdsprogrammet 2017-2019

Rapporten är en redogörelse av Finlands nationella skärgårdsprogramm för perioden 2017-2019. Avsikten med programmet är att förverkliga målen i skärgårdslagen, bidra till att balansera den regionala utvecklingen i skärgårds-, kust- och vattenområden och att dra fördel av skärgårdskaraktären, hav, sjöar, älvar och strandzonen som faktorer i den regionala utvecklingen i hela landet.

Programmet främjar skärgårdens trafik- och datakommunikationsförbindelser, skärgårdens ställning i regional- och kommunpolitiken, tryggandet av basservicen, tryggandet av verksamhetsförutsättningarna för havsklustret, produktutvecklingen och marknadsföringen av skärgårds- och insjöturismen, yrkesfisket, ett ökat boende i fritidsbostäder, fritidsboendets utveckling till permanent boende, skyddet av Östersjön och vattendragen, beredskapen inför och säkerheten vid exceptionella naturfenomen samt behoven av rekreation, naturskydd och kultur.

Finska Stugbarometern

Stugbarometern är skärgårdsdelegationens barometer för att studera utvecklingen av fitidsboendet i finland. Stugbarometern har tidigare gjorts år 2003 och 2008. Rapporten innehåller information om bl.a. distansjobb, användning av service på orten, engagemang i ortens angelägenheter. Rapporten är på finska, men en sammanfattning finns på svenska

Permanent bebodda öar utan fast vägförbindelse

Utredningen granskar levnadsvillkoren på permanent bebodda öar utan fast vägförbindelse och de förändringar som skett i dem under de senaste tjugo åren. Utredningens syfte är också att kartlägga öarnas framtidsutsikter samt att uppdatera den tidigare statistiken över öar. Uppgifterna som ligger till grund för utredningen samlades in genom det GIS-baserade uppföljningssystemet för samhällsstrukturen och en enkät som sändes ut till kommunerna. Utredningen gäller inte landskapet Åland.

I Finland finns det i dag 549 permanent bebodda öar utan fast vägförbindelse med 8 706 bofasta invånare. Även om den fast bosatta befolkningen i skärgården har minskat under de senast tjugo åren har det aldrig bott så många människor i skärgården som det gör i dag. Fritidsboendet har ökat i popularitet och man tillbringar allt mer tid på sitt fritidshus. På de permanent bebodda öarna utan fast vägförbindelse finns ca 15 000 fritidsbostäder som regelbundet används av ca 60 000 personer.

Öarna är vanligen stora (309 öar på över 50 hektar), vilket innebär att det i princip finns gott om landområden för företags- verksamhet, boende, stugboende, rekreation och naturvård. Över hälften av öarna har nätström. Bredband och någon form avvägnät finns på ungefär en tredjedel av öarna. Servicen i skärgårdsområden som saknar fast vägförbindelse är koncentrerad till destörre öarna. Det finns 14 butiker på de öar som ingår i utredningen. Om man granskar butikernas läge, bor ungefär 40 procent av skärgårdens invånare på sådana öar där det finns en butik. Det finns 12 skolor i skärgården utan fast vägförbindelse, och i dessa går 334 elever. Många öars serviceutbud, och framför allt fritidsverksamhet, blommar dock upp under sommarmånaderna, då det ordnas många olika slags kulturevenemang i skärgården.

Det har skett en tydlig förändring i skärgårdens arbetsplatsstruktur under de senaste tjugo åren. Ännu i början av 1990-talet fanns över hälften av skärgårdens näringsfång inom primärproduktionen. I dag har de sjunkit till under en fjärdedel. I motsvarande grad har servicenäringarnas andel av skärgårdens arbetsplatser vuxit till över hälften. Skärgården erbjuder arbete till 36 procent av folk i arbetsför ålder, med andra ord är det vardagsmat för många skärgårdsbor att pendla till jobbet. Det är också sannolikt att många åtminstone delvis arbetar på distans, även om de uppgifterna inte syns i officiella arbetsplatsuppgifter.

Kommunernas egen bedömning av öarnas framtidsutsikter är positiv. De beräknar att befolkningsmängden kommer att sjunka med ungefär 2 procent under tio års tid. Under de senaste tio åren har invånarantalet i skärgården dock sjunkit med ungefär 8 procent, och därför är det är sannolikt att antalet fast bosatta skärgårdsbor sjunker mer än kommunerna uppskattat. Det är docksvårt att förutspå hur antalet skärgårdsbor kommer att gestalta sig i framtiden, och det finns sist och slutligen ingen absolut modellför att trygga öarnas livskraft, eftersom den enkla, naturnära livsstilen kan intressera en del människor, även om levnadsförhål- landena enligt de flesta andras åsikt skulle vara bristfälliga.

Skärgårdstrategin i praktiken – Utveckling av Stockholms skärgård

Projektet Skärgårdsstrategin – destinationsutveckling av Stockholms skärgård för internationella marknader – är nu avslutat efter drygt två år. Det har varit ett operativt, nydanande och dynamiskt sam­ verkansprojekt inom Tillväxtverkets nationella satsningHållbar destinationsutveckling. Projektnyttan har varit stor samtidigt som arbetet har givit många lärorika insikter.

Arbetet med att uppnå Skärgårdsstrategins långsiktiga mål och vision att Stockholms skärgård ska vara en året­runt­destination fortsätter nu inom ramen för det nya samverkansavtalet för Stockholm Archipelago.

I denna skrift redogör vi för projektresultatet, men vi hoppas också att den kan ge stöd för det fortsatta arbetet i Stockholms skärgård och inspirera andra som arbetar med destinationsutveckling. Vi beskriver projektet i stort och delar med oss av våra erfaren­ heter genom att ge ett axplock av exempel, beskriva modeller och lista framgångsfaktorer och utmaningar. För en mer heltäckande beskrivning av projektet hänvisar vi till slutrapporten.

Fiskar och fiskare i Stockholms län: läget år 2002

Det finns 53 licensierade yrkesfiskare i Stockholms län varav 5 är verksamma i Mälaren. Saltsjöfisket domineras av strömming och torsk medan fisket i Mälaren domineras av gös. I Mälaren har fisket efter siklöja minskat mycket drastiskt under senare år, från 150-200 ton under slutet av 1980-talet till 0,5-1 ton under början av 2000-talet. Merparten av yrkesfisket i Stockholms län bedrivs från små båtar, under 12 meter. Statistiken över yrkesfisket i Stockholms skärgård är ofullständig och endast 23 av de 48 licensieradefiskarena förekommer i den officiella statistiken. Fritidsfisket är omfattande i Stockholms län och ca 650 000 av länets invånare är intresserade av fiske. Fritidfisketsfångster är stora och de enkätundersökningar som genomförts av Fiskeriverket pekar mot att de överstiger yrkesfiskets av arter som gädda och abborre.Från och med 2002 ingår fisk i Länsstyrelsens regionala miljöövervakning och under augusti genomfördes ett provfiske i Stockholms skärgård och under hösten elfiskades 56 lokaler i 14 kustmynnande vattendrag. Utöver Länsstyrelsens provfiske genomförde Tyresö fiskeförening ett provfiske i Kalvfjärden i Tyresö kommun med länsstyrelsens hjälp. Provfiskefångsten vid Lagnö överensstämde med vad som är att förvänta i ett förhållandevis ostört nutida kustområde. Totalt fångades 18 fiskarter vilket var många i förhållande till andra provfiskade längs ostkusten. Fångsten av dominerades abborre både i vikt och antal. I Kalvfjärden var fångsten mindre, i förhållande till övriga områden, än vad som varförväntat. Det fångades även färre fiskarter än vad som var att förvänta och fångsten av karpfiskar var förhållandevis stor. Vid elfiskeunderökningen fångades totalt 13 arter i de undersökta vattendragen. Öring, abborre och gädda var de fiskarter som påträffades på flest lokaler. Flest fiskarter fångades i Bränningeån, Broströmmen, Loån, Skeboån och Moraån. De högsta tätheterna av fisk uppmättes i Igelbäcken, Kagghamraån, Moraån och Åvaån. I Igelbäcken utgjordes fångsten i huvudsak av grönling, i Kagghamraån och Moraån dominerades fångsten av stensimpa och öring medan den i Åvaån mestadels utgjordes av öring. Lite fisk fångades i Skeboån, Penningbyån och Skillebyån. Mycket öring påträffades i Bergshamraån, Hammerstaån,Kagghamraån och Åvaån. I vattendrag som Skillebyån och Penningbyån fångades oväntat få öringar. Kagghamraån har elfiskats kontinuerligt sedan 1994 och förekomstenav öring har ökat avsevärt genom olika typer av fiskevårdande åtgärder.

Digital tourism – An analysis of digital trends in tourism and customer digital mobile behaviour

Travellers arriving in Northern Scandinavia are interested in experiencing wilderness-type nature and indigenous culture. Hence, the borders between the three countries are not important for international travellers. After years of preparation, tourism actors from the region began a common project to enhance international tourism. Visit Arctic Europe (VAE) project is conducted by the Finnish Lapland Tourist Board, the Northern Norway Tourist Board and the Swedish Lapland Visitor Board and is financed by Interreg Nord for the years 2015–2017. Both the public sector and 90 tourism companies are involved in the project.

The aim of the project is to develop Northern Scandinavia into a cross-border, high-quality tourist area that is an internationally competitive and well-known destination. The project focuses on tourism marketing, joint product development, and improvement in accessibility. To ensure the efficiency of the project in line with the established objectives, stakeholders need analyses and updated information on the following four R&D missions: relevant indicators and measurement tools for the success of the VAE project, analysis of future travel trends, digital trends in tourism and customer digital and mobile behaviour, and obstacles to cross-border cooperation in the area where VAE is represented.

In this third report, commissioned by the project, researcher from the Luleå university of technology, explore present and predicted future digital travel trends and customer digital mobile behaviour, that can be of relevance for the Visit Arctic Europe tourism industry. As digital information technologies have had a profound impact on tourism industry, and will in the future even more shape the industry and the behaviour and experiences of the traveller, staying update with digital travel trends becomes increasingly important for companies and destinations. However, predicting the future of digital technology development and its influence on people’s behaviours, becomes at the same time increasingly more difficult as the speed of technological evolution increases. We can only be humble when in looking into the future, and the horizon of the future comes quickly closer and closer.

Tourism Megatrends – 10 things you need to know about the future of Tourism

Horwath HTL has identified 10 global trends which will influence mid- and long-term tourism development.
The first five trends will have a major influence on demand in the tourism sector but will also impact the second set of trends, which concerns changing supply. Together, they represent forces which will shape the future of tourism.

Elämystuottajan käsikirja

Matkailu on erilaisuuden kohtaamista. Matkailija siirtyy pois tu- tusta ja turvallisesta uuteen ja erilaiseen. Ulkomailla ollaan vie- raana ja vähemmistönä niin kielellisesti kuin kulttuurisestikin; paikalliset tavat, olosuhteet ja käytännöt ovat erilaisia ja vierai- ta, kielestä puhumattakaan. Toisen kulttuurin pariin siirtyminen mahdollistaa oman persoonan ja kotoisen elämäntavan näkemi- sen uudesta näkökulmasta. Matkalla kotimaa nousee usein ar- voon arvaamattomaan, mutta onnistuneella matkalla turisti löy- tää myös isäntämaasta ja sen kulttuurista hienoja ja arvokkaita asioita, jotka häneltä kotimassaan puuttuvat.

Matkailuelämys on merkittävä, positiivinen ja ikimuistoinen kokemus. Usein elämykseen liittyy myös tunne itsensä ylittämi- sestä; tehdään ja koetaan jotain sellaista, jota arjessa ei ehkä uskalleta. Parhaimmillaan matkailuelämys voi johtaa matkailijan henkilökohtaiseen kehittymiseen, muutokseen – matkalta palat- tua voi arki näyttäytyä aivan uudella tavalla ja matkalla koettu ja opittu voidaan omaksua osaksi omaa arkipersoonaa.

Fiskerinäringens betydelse för samhällsekonomin på Åland

Ålands statistik- och utredningsbyrå har av näringsavdelningens fiskeribyrå fått i uppdrag att ge ett samlat faktaunderlag och en analys av fiskerinäringens betydelse för den åländska samhällsekonomin i dagsläget. Projektet omfattar såväl yrkesfisket, fiskodling, fiskförädling och -handel samt fisketurism.

Fakta – Om Sveriges kust och skärgårdar

I Sverige finns många olika skärgårdsområden, inte bara vid kusterna utan också i alla våra insjöar. Karaktäristiskt för den svenska skärgården är många öar med få invånare på varje ö. I skärgårdsområden, som består av både öar och delar av kustområdet, bor ca. 80 000 människor. Detta enligt en avgränsning som Glesbygdsverket gjorde i samråd med länsstyrelserna 1997. Statistikmaterialet i denna broschyr avser
dock bara öar utan fast landförbindelse.

Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län

Befolkningen på den tätortsnära landsbygden ökar betydligt snabbare än övriga länet. Befolkningen i skärgården har en lägre ökningstakt jämfört med övriga länet. Stora skillnader i åldersstruktur mellan olika områden i länet. Påtagligt äldre befolkning (och fler män) i skärgården. Men antalet kvinnor har ökat mer än männen sedan år 2000. Andelen höginkomsttagare ökar på landsbygden och i Skärgården, men minskar samtidigt i övriga länet Primära och tillverkande näringsgrenar vanliga på landsbygd och i skärgård. Även branscher med stort ytbehov uppvisar höga kvoter utanför tätort . Antal arbetsställen på landsbygden ökar betydligt snabbare än länet, medan skärgården ökar i takt med övriga länet Tydligt större andel småföretag i skärgård och på landsbygden.

Merellinen saaristo: Benchmarking Irlanti

Merellinen saaristo -ohjelman taustatutkimukset toteutettiin kesällä 2015. Tavoitteena oli hankkia tietoa valituilta kohdemarkkinoilta (Italia, Ranska, Saksa ja Sveitsi) sekä Merellinen saaristo -tuotteiden potentiaalisista jakelukanavista. Samalla selvitettiin jakelukanavien tarpeet saaristomatkailutuotteiden myynnin tehostamiseksi. Tämä tutkimus toteutettiin haastattelemalla matkanjärjestäjiä markkina-alueilla. Sähköisellä kyselytutkimuksella koottiin tietoa kunkin maan matkailijoilta ja saatiin lisätietoa potentiaalisten matkailijoiden motiiveista matkustaa Suomen saaristoon.

Valitut kansainväliset konseptit benchmarkattiin ja tarkasteltiin erityisesti hyviä käytäntöjä, tuotekehitystä, konseptia ja markkinointia ohjelman kehittämistyön pohjaksi. Benchmarking-kohteiksi valittiin Tukholman saaristo, Lofootit Norjasta, Irlannin länsirannikko ja Pohjois-Saksan rannikko.

Merellinen Saaristo: Benchmarking Lofoten

Merellinen saaristo -ohjelman taustatutkimukset toteutettiin kesällä 2015. Tavoitteena oli hankkia tietoa valituilta kohdemarkkinoilta (Italia, Ranska, Saksa ja Sveitsi) sekä Merellinen saaristo -tuotteiden potentiaalisista jakelukanavista. Samalla selvitettiin jakelukanavien tarpeet saaristomatkailutuotteiden myynnin tehostamiseksi. Tämä tutkimus toteutettiin haastattelemalla matkanjärjestäjiä markkina-alueilla. Sähköisellä kyselytutkimuksella koottiin tietoa kunkin maan matkailijoilta ja saatiin lisätietoa potentiaalisten matkailijoiden motiiveista matkustaa Suomen saaristoon.

Valitut kansainväliset konseptit benchmarkattiin ja tarkasteltiin erityisesti hyviä käytäntöjä, tuotekehitystä, konseptia ja markkinointia ohjelman kehittämistyön pohjaksi. Benchmarking-kohteiksi valittiin Tukholman saaristo, Lofootit Norjasta, Irlannin länsirannikko ja Pohjois-Saksan rannikko.

Merellinen Saaristo Yhteenvetoraportti

  • Suomen saaristo ja rannikkoalueet koetaan mielenkiintoisena joskin tuntemattomana kesäisenä luontolomakohteena
  • Portti-konseptia voidaan hyödyntää sekä alueen tunnettuuden rakentamisessa että myynnin tehostamisessa, Porttien suuri lukumäärä voi tosin vesittää molemmat tavoitteet
  • Matkanjärjestäjät ostavat palvelut mieluiten moduuleina tai räätälöitävinä valmismatkoina. Tämä edellyttää tarjonnan rakentamista useamman palvelutuottajan kesken
  • Merellinen saaristo -hankkeelta odotetaan konkreettisista apua myyntiin ja tuotteistukseen. Ulkomaisten matkanjärjestäjien mukaan ottamien palvelujen tuottamiseen helpottaa paitsi tuotteiden myyntiä, tarjoaa myös oivan mahdollisuuden suomalaisille yrityksille asiakasymmärryksen syventämiseen
  • Vaikka monet ostavat Suomen matkansa vielä matkatoimistosta, ostopäätökset tehdään yleensä verkossa (online). Tämä on tärkeä muistaa kun suunnitellaan palvelujen saavutettavuutta ja optimoidaan osto- ja palvelupolkuja.

Saaristo- ja vesistömatkailun Hyvät tuotteet -projektin loppuraportti

Saaristoasiain neuvottelukunta ja maa- ja metsätalousministeriö organisoivat ja rahoittivat 2017–2018 Suomen saaristo-, rannikko- ja vesistömatkailun hyvät tuotteet ja toimintamallit selvityshankkeen. Hankkeen toteuttivat konsultit Hannu Komu, Onvisio Consulting ja Sari Selkälä, Caprice Consulting yhteistyössä matkailualan toimijoiden kanssa. Hankkeen tavoitteena oli etsiä, analysoida ja nostaa esiin Suomen ja valittujen ulkomaiden saaristo-, rannikko- ja vesistömatkailun toteutettuja tai suunnittelun kohteena olevia parhaita tuotteita sekä liiketoiminnan, tuotekehityksen, markkinoinnin ja yhteistyön toimintatapoja yritystasolla. Selvityksen työmenetelmänä käytettiin kotimaisille matkailutoimijoille ja sidosryhmille suunnattua laajahkoa kyselyä, kotimaista ja ulkomaista nettihakua, tilasto- ja selvitysanalyysejä sekä asiantuntijahaastatteluja. Kotimaan kyselyyn (N 520) saatiin yli 250 ehdotusta, jotka tutkittiin. Loppuraportti sisältää 80 hyvän matkailutuotteen ja 16 toimintatavan esittelyn. Kotimaan matkailun osalta myönteistä on muun muassa ympärivuotisten hyvien tuotteiden tarjonnan vahvistuminen. Ulkomaisten matkailutuotteiden osalta muun muassa sähköisten vesi- ja maastokulkuneuvojen käytössä ja matkailun ympäristöystävällisyydessä on meillä opittavaa. Selvitys osoitti, että Suomen vesistöalueiden matkailullisessa kehittämisessä on tarjolla hyvin paljon mahdollisuuksia.

2008:15 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård

I maj 2008 beslutade Landstingsfullmäktige att anta Delregional utvecklings­plan för Stockholms kust och skärgård. Beslutet markerar inledningenpå ett planerat utvecklingsarbete i kust- och skärgårdsområdet för många aktörer i regionen. Redan i den regionala utvecklingsplanen 2001 för Stockholmsregionen(RUFS) betonas särskilt att delregional planering bör utvecklas för skärgården och omfatta bl.a. bostadsförsörjning, transportinfrastruktur, naturvård och-skydd, kulturmiljöfrågor samt näringslivets förutsättningar. Ett arbetspro­­gramför delregional planering. Process för fördjupad regional utvecklings­planering i Skärgårdsområdet” har godkänts i Regionplane- och trafik­nämnden i maj 2003. Beslutet innebar att arbetet skulle ske i tre steg
– nuläge, framtida utvecklingsmöjligheter respektive önskad framtid. Under arbetsåret 2003–2004 genomfördes det första momentet i detta arbetsprogram. Resultatet redovisades i en promemoria ”Skärgård i förändring” (Rtk, PM 8:2004) som beskriver utvecklingen i Stockholms skärgård och den politik som förts för skärgården de senaste 30 åren samt exempel från andra områden. Det andra momentet innebar dialog och studier kring framtida utmaningar och möjliga utvecklingsvägar samt strategier att möta dessa utmaningar. Arbetet bedrevs i en process som främst involverade representanter för berörda kommuner och regionala organ samt Skärgårdens intresse­­­föreningars kontaktorganisation SIKO.
Detta gav underlag till det tredje steget. Ett skriftligt samrådsunderlag med förslag till delregional plan för kust- och skärgårdsområdet sammanställdes och skickades på remiss maj till augusti 2005 respektive november 2006 till februari 2007. Efter genomförda remisser har materialet reviderats och ytterligare dialog har under 2006 förts med skärgårdskommunerna, länsstyrelsen i Stockholms län, Företagarna samt Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation (SIKO).

Gastronomiska regioner: ett verktyg för regional utveckling

Rapporten sammanfattar resultatet från 8 fokusgrupper, samt intervjuer, seminarier och en enkät som genomfördes  under 2013 i syfta att  ta fram ett underlag för hur vi skall bygga gastronomiska regioner i Sverige. Projektets huvudfrågor var: 1. Vad är gastronomiska regioner i ett svenskt sammanhang? 2. Hur skall gastronomiska regioner byggas i Sverige? 3. Vad kan satsningen heta?. På förslag från deltagarna föreslås att satsningen framgent skall heta kulinariska regioner. Dessutom föreslås en handlingsplan som bygger på fem identifierade områden, nämligen en tydlig organisation och ledarskap; framtagning av en terroiratlas på nationell och regional nivå; satsa på marknadsutveckling; att utveckla regional unikitet och särart; samt att tillämpa de sistnämnda. Projektet genomfördes på uppmaning från landsbygdsdepartementet som ett samarbete mellan Lantbrukarnas Riksförbund, Restaurangakademien och Södertörns Högskola.

Förslag till landsbygds- och skärgårdsstrategi för Stockholms län

Rapporten presenterar ett förslag till landsbygds- och skärgårdsstrategi för Stockholms län Stockholms län är Sveriges största storstadsregion med en tät urban struktur och landets största marknad. I länet finns också en stor landsbygd och skärgård. Med ungefär 160 000 invånare utanför tätorterna har Stockholms län dessutom landets tredje största landsbygdsbefolkning. Den regionala utvecklingsplaneringen riktar sig till hela länet och behöver hantera både tätare och glesare strukturer.Syftet med denna landsbygds- och skärgårdsstrategi är att stärka möjligheten att bo och verka på landsbygden och i skärgården. Strategin utgår från den kommande regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050. Den gäller för hela länet och därmed även för landsbygden och skärgården. För att definiera vad landsbygd betyder i Stockholms län har landstinget använt en modell som bygger på pendlingsavstånd till tätorter med fler än 3 000 invånare. Modellen har tagits fram av före detta Glesbygdsverket och rekommenderas av Tillväxtanalys och OECD. Enligt modellen kan Stockholms läns landsbygd delas
in i tätortsnära landsbygd, landsbygd och skärgård.

Landsbygds- och skärgårdsstrategi för Stockholmsregionen

En levande landsbygd och skärgård är en förutsättning för att Sverige och hela Stockholmsregionen ska utvecklas och för att regionen ska nå visionen i RUFS 2050 – att vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Landsbygden och skärgården är en resurs för alla invånare i länet, för boende, företagare, besökare och för turister. Genom en Landsbygds- och skärgårdsstrategi för Stockholmsregionen vill Stockholms läns landsting främja en hållbar utveckling på landsbygden och i skärgården och stärka kopplingen mellan stad och land. Strateginsmålår är 2030.
Strategins syfte är att ge vägledning för regionplanering och kommunal översiktsplanering, samt att underlätta samarbete, dialog och samsyn mellan regionala och lokala aktörer inom offentlig, privat och ideell sektor på landsbygden och i skärgården. Strategin är också ett kunskapsunderlag för landsbygdens och skärgårdens utvecklingspotential, i syfte att främja en positiv utveckling. Fyra insatsområden har identifierats för att utveckla möjligheterna att bo och verka på landsbygden och i skärgården. Insatsområdena är att
1) förbättra tillgängligheten
2) utveckla attraktiva och livskraftiga lokalsamhällen
3) stärka det lokala näringslivet
4) utveckla natur-, kultur- och rekreationsvärden.